Tiden går och går. Det kan känns lite stressigt och ledsamt kanske. Men det är ju faktiskt också så att den kommer. Eller hur? Tiden kommer i samma takt som den går. Och det är ju bra.
Nu är det juli. Redan! Maj och juni, ljuvliga månader fyllda med knoppar och fågelsång, är slut. Det känns lika snopet varje år, för mig. Triften har blommat klart. Så är det bara. Men å andra sidan är även den överblommade triften vacker. Framförallt när man ser den så här, som på bilen, på en bergsknalle med havet bakom och i lite svagt motljus. Njutbart!
Tiden seglar iväg. Men vart? Och var kommer den ifrån? Var börjar en våg och var slutar den? Ibland uppstår frågor som inte har några svar. Det är helt ok. Bara att acceptera.
Det kanske till och med kan vara bra för tankeverksamheten att den ibland får irra runt lite som den vill, utan krav att komma fram till ett resultat.
Trifens blommor har vissnat. Men titta, här har blommorna på nyponbusken slagit ut. Så trevligt! Blommor kommer och går. Precis som tiden. :)
Ha en bra dag!
/Lena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar